Dammar

Allmänt om dammar
Det är med växterna du ger dammen liv och personlighet. En damm kan vara färgstark, frodig och blommande. likaväl som enkel och sparsmakad. Den kan blomma i regnbågens alla färger eller en enda.Det finns en mängd vattenväxter att välja bland. Du kan blanda och skapa fritt, men några huvudregler bör du hålla dig till för att få en damm i biologisk balans. Dels handlar det om att välja växter med olika levnadssätt och funktioner i dammen, dels måste växterna placeras på ett vattendjup där de trivs. För att få en damm i balans ska där finnas undervattensväxter, flytväxter och övervattensväxter. En tumregel säger att de tre grupperna ska få ungefär lika stort utrymme.

Undervattensväxter kan verka obetydliga där de lever nere under vattenytan, men dammens välbefinnande beror till stor del på dem. Undervattensväxter tar sin näring från vattnet via bladen. De bidrar till en låg näringsnivå i vattnet och motverkar på så sätt algbildning. Dessutom är undervattensväxter viktiga syreproducenter. De gröna bladen syresätter vattnet genom sin fotosyntes.

Flytväxter kallas de växter vars blad vilar på vattenytan. Näckrosor är ett känt exempel, andra är sjögull och dyblad. Beräkna att täcka ungefär en tredjedel av vattenytan med flytväxter. Det blir vackert och skänker skugga åt dammens vatten, vilket hämmar de ljusälskande algerna är dammens karaktärsväxter. De står med rötterna i vatten men har sin blad- och blomprakt över vattenytan. Bland övervattensväxterna finns också ”näringsslukare” som hjälper till att hålla en låg näringsnivå i dammen.

Praktiska Råd
Plantering
Bästa planteringstidpunkt för växterna i vattnet är från maj-augusti, när vattnet är uppvärmt. Växterna runt dammen kan planteras från vår till höst.

I sumpzonen planteras växterna direkt i den vattenmättade jorden. Grund- och djupvattenzonernas växter planteras i korgar som sedan sänks ner i dammen. Rejäla korgar behövs, vattenväxter är i allmänhet kraftigväxande. Det finns planteringskorgar i plast och i kokosfiber. Genom att plantera var växt i sin egen korg kan man begränsa de mest kraftigväxandes utbredning och förhindra att plantorna växer in i varandra. Den lilla krukan växterna levereras i ska alltid försiktigt tas bort före plantering. Näckrosor får aldrig sättas direkt på det rekommenderade djupet. De placeras först i 20-30 cm djupt vatten och flyttas sedan, efterhand som de växer, till större djup.
Jord
Använd humusfattig mineraljord. Näckrosor planteras i ren lera. Lämpliga jordblandningar finns hos din VäxtMästare.
Gödsel
Gödsla aldrig någonsin direkt i vattnet! Blanda in långtidsverkande näringskulor i jorden vid planteringen. Kulorna avger näring efterhand och förser växterna med allt de behöver första äret. Skulle näringsbrist uppstå i dammen kan nya näringskulor tryckas in i jorden i korgarna.
Ljus och värme
För att växterna ska utvecklas väl bör dammen vara solbelyst minst halva dagen. Solen ger växterna ljus och värmer upp vattnet. Låt näckrosorna få dammens soligaste plats, det behöver full sol och mycket värme för att blomma länge och rikligt.

Skötsel
Undvik humusbildande material, t.ex. löv, i dammen. Humus ger näring till vattnet och gynnar algbildning.
Fyll på vatten vid behov under sommaren.
Tag eventuellt bort delar av växter som utvecklas för kraftigt.
Om dammen ligger i närheten av träd kan man spänna ett nät över dammen framåt hösten för att fånga upp de fallande löven. Löv i vattnet bildar humus.
Låt växterna stå kvar i dammen under vintern. Där skyddas de av is och snö. Odlar du exotiska växter bör de tas upp och övervintras frostfritt (0-5 grader). Plantorna ska inte stå i vatten men rotklumpen ska hållas fuktig.
Dela växterna under tidig vår om du vill föröka dem.
Tag bort döda växtdelar och rensa upp i dammen på våren.
Växterna konkurrerar med algerna om näringen. Ju fler växter desto mindre risk för algproblem. En viss mängd alger kommer det dock alltid att finnas i dammen.

Problem med komposten och strömaterial

Har du problem med komposten?
Om du skulle få problem med komposten har komposteringsprocessen kanske inte kommit igång eller avstannat. En kompost som fungerar bra är fuktig som en urkramad tvättsvamp. Det är enkelt att kontrollera konditionen i komposten genom att ta en näve kompostmassa och krama i handen. Om det droppar vatten är den för fuktig. Kommer det några droppar mellan fingrarna är det lagom. Om klumpen inte håller samman är det för torrt.

Om komposten är för våt, tillsätt ett torrt fuktsugande strömaterial som t ex sågspån och rör om och öka ventilationen. Om komposten är för torr, behöver vått avfall tillföras och röras om. Är den mycket torr, kan du använda en vattenkanna och tillsätta vatten försiktigt och välfördelat. Myror dras lätt till en torr kompost.
Dålig lukt
För lite omblandning gör att komposten blir för tät och kompakt. Syretillförseln blir då inte tillräcklig, nedbrytningen fungerar inte som den ska och en ”rutten” lukt uppstår. En annan orsak till dålig lukt kan vara att man blandat för lite strömaterial i köksavfallet.
Åtgärder mot flugor & fluglarver
Det är viktigt att blanda om ordentligt i komposten, ända ner i botten och ut i kanterna. Överst i komposten täcker man sedan med ett tjockt lager av färskt såg- eller kutterspån. Larverna tycker inte om detta!

Larverna dör av värme, så försök att få upp temperaturen i komposten med t ex färskt gräs eller gödsel.

Strömaterial
Det finns ett flertal olika typer av strömaterial. Alla sorter har gemensamt att de skall suga upp och binda fukten i komposten. Strömaterialet skall också vara lätt att brytas ner för att vara en bra kolkälla.

Huvudregeln vid kompostering är att man skall variera och blanda avfallet. Detta gäller även strömaterialet. Variera gärna mellan olika sorters strömaterial för att få en bättre balanserad kompost. Strömaterialen har dock lite varierande egenskaper varför man bör anpassa valet av strö till kompostens ”kondition” (fuktig, torr, dålig lukt o.s.v.)

Här nedan följer en lista på olika strö material:
Sågspån
Det vanligaste strömaterialet är såfspån. Spånet binder fukt mycket bra och bryts snabbt ner. Sågspånet bör vara av ”skorpmjölsstorlek” (2-3 mm). Sågspånet måste vara torrt för att kunna suga upp fukt i komposten. Ett bra råd för att få en väl fungerande kompost är att ha en viss del spån som grund för jämnan i strö materialet. Spån av impregnerat virke skall ej användas.
Kutterspån
Luftfuktigheten ökas av kutterspån, men fukt binds mindre bra. Helt olämpligt är spånet från impregnerat trä.
Halm
Som täckmaterial kan man använda hackad halm, som luftar komposten. Uppsugningsförmågan hos halmen är inte så hög varför man inte bör välja detta vid extremt fuktig kompost. Då passar t ex sågspån bättre.
Torvströ
Torv binder fukt och lukt mycket bra och förmultnar dessutom snabbt. Okalkad och ogödslad torv (naturtorv) bör det vara. När det blir en ammoniaklukt från komposten beror oftast på en intensiv process samt otillräckligt kol. Detta leder till ett högt pH-värde. Torvströ skall då tillsättas.
Flisat trädgårdsavfall:
Avfall som t ex kvistar och grenar är ett mycket bra material att täcka med. Ventilationen blir god och bryts snabbt ned, men uppsugningsförmågan är mindre bra varför även skall använda t ex sågspån.

Vilken strö som är bäst att använda är svårt att säga, men strötyperna kan du gärna blanda och pröva dig fram till vad som är bäst för just din kompost. Det viktigaste är att ni använder någon typ av strömaterial används i komposten.

Det är mycket viktigt att matavfallet blandas upp för att få igång en bra nedbrytningsprocess. Därmed minskas risken för att få t ex flu

När är komposten färdig?
När komposten inte längre känns varm är den färdig. Avfallet har då brutits ned till ett mörkt och kornigt material, som ser ut och luktar som jord.

Den färdiga komposten har ett högt näringsvärde. Innan du använder det, blanda upp med 3-5 delar jord, torv, sand etc. beroende på användningsområde.

Det kan vara en fördel om du har två kompostfack. När det ena är fullt lägger man avfallet i det andra facket. Processen i det gamla facket hinner avstanna under tiden och komposten får svalna något innan den töms.

Vad är komposterbart

Hushållsavfall

Matrester (färskt, kokt, rökt)
Kött och fisk (även ben)
Skaldjur
Grönsaker, Rotfrukter, (potatisskal)
Frukt (alla slag även apelsiner och bananer)
Bröd och kakor
Mjölkprodukter (undvik alltför fuktiga om komposten är blöt)
Ägg och äggskal
Te, kaffesump och filter
Hushållspapper, ofärgade servetter och näsdukar
Äggkartong (ofärgad utan prislapp)
Kutterspån från hamster och marsvin
Blomrester från vas, kruka och balkong
Trädgårdsavfall

Grenar, kvistar (finfördelade)
Löv och gräsklipp i små mängder
Det är bra att blanda lite trädgårdsavfall med hushållsavfallet.
Tänk på att inte kompostera sjuka växtdelar, kalk, vedaska, cigarettfimpar och självklart inte plast, metall, rengöringsmedel och kemikalier.

Hur sköter du din kompost?
Några saker kan vara bra att veta om kompostering, även om den inte är särskilt svårskött:
Syre/ventilation
Skulle komposten börja lukta och/eller temperaturen sänks kan det t ex bero på att syretillförseln är för låg. Öppna ventilationen så mycket det går och rör gärna om i kompostmassan. På så vis kommer det in syre.
Fukt
Komposten måste hålla rätt fuktighet. Detta sköts oftast av sig själv eftersom avfallet vanligtvis innehåller vatten. Det kan hända att fuktbalansen rubbas. Komposten blir då för torr eller för fuktig. Om komposten är placerad i solen inträffar ofta torka under sommaren. Tillsätt då vatten lite försiktigt. För blöt kompost beror oftast på att avfallet varit för blött. Häll i strömedel som absorberar fukten.
Finfördelning
För att påskynda nedbrytningen och för att inte få flugor i avfallet, så kan man finfördela stora bitar av hushållsavfallet t.ex. kött- och fiskrester, mögligt bröd vitkålshuvuden, gurkor m.m.
Nedblandning
När du häller i nytt avfall i komposten så är det viktigt att du tänker på att blanda ner avfallet i ytskiktet. Efter omblandningen måste det färska avfallet täckas med strö. Om det inte täcks, blir det fritt fram för flugor att lägga ägg.
Omrörning
Med jämna mellanrum bör du blanda om djupt ned i komposten, och även ut mot kanterna. Omblandningen är nödvändig för god tillförsel av syre och går nedbrytningen snabbare.

Olika typer av komposter

De två vanligaste typerna av komposter är varmkompost och trädgårdskompost (kallkompost).

Varmkomposten är avsedd för hushållsavfall. Nedbrytningen sker under hög värme, ca 60-70 grader och mycket snabbt (2-4 veckor). Nedbrytningen sker huvudsakligen av mikroorganismer/nedbrytare som utvecklas och lever av det kväverika avfallet och syre.

Vissa krav ställs på kompostbehållaren vad det gäller värmekompost. Den skall kunna hålla värmen (nedbrytningsprocessen igång). Använder man komposten under vinterhalvåret måste den vara isolerad. Ventilationshål måste finnas på behållaren för syretillförseln men samtidigt skydda mot skadedjur.

Komposten ställer en viss omsorg, men i gengäld omvandlas hushållsavfallet snabbt till näringsrik kompost. Denna typ av kompostering blir allt vanligareoch ställer lite högre krav än trädgårdskomposten.

Trädgårdskomposten är mer anspråkslös. Det tar längre tid med nedbrytningen och den sköts huvudsakligen genom maskarnas försorg. Komposten behöver ingen direkt skötsel eller speciell behållare.

Lämpligt avfall för trädgårdskomposten är det mesta från din trädgård, t.ex. gräsklipp, grenar, ogräs (ej fröställningar), löv, fallfrukt m.m.
Nedbrytningen startar så fort du lägger trädgårdsavfallet i en hög.

Man även lägga hushållsavfall på trädgårdskomposten, men skadedjur dras då gärna till den oskyddade komposten. Mossan i din gräsmatta ska man ej kopostera. Den bryts inte ner utan fortsätter leva i komposten. Kör hellre mossan till tippen där den sedan bränns.

Tänk på detta innan du börjar kompostera
Planera gärna din kompostering innan du börjar. Tag kontakt med din kommun för att se vad som gäller och vilken hjälp du kan få. Många kommuner sänkter sophämtningsavgifter till dem som komposterar och subventionerar även ibland kompostbehållare. En ansökan krävs i vissa kommuner för att få kompostera hemma på tomten. Ansökan är oftast gratis.

Som första steg bör du sträva efter att få en så lätthanterlig kompost som möjligt. Lägg extra stor vikt vid valet av kompostbehållare. Behållaren ska placeras på en så skuggig plats som möjligt. Innan du börjar bör sorteringen i köket först lösas. Det finns ett flertal olika produkter som t ex hinkar och behållare som är avsedda för sopsortering. Tänk på att hinken för hushållsavfall måste ha ett lock. Det kan också vara bra att ha en behållare för strömaterialet nära komposten. Behållaren måste dock hålla strömaterialet torrt.

Något annat att tänka på är att en nyinköpt eller nybyggd kompost i stort sett är ”steril” vad gäller förekomsten av mikroorganismer. När du börjar att kompostera är det därför bra att låna lite kompostmassa från en ”gammal” kompost, och lägga detta i botten på den nya tillsammans med t ex hushållsavfall och grenar. Kompostprocessen kommer då snabbt igång.

Kompostering

Fler och fler väljer att källsortera och kompostera sitt hushållsavfall. I takt med detta upprättas fler kommunala källsorteringsstationer för att underlätta sophanteringen.

Varken källsortering eller kompostering är särskilt svårt. I början kan det vara lite ovant med de olika soptunnorna, men efter kort tid blir det helt naturligt.

Komposteringen kräver lite noggrannhet och omsorg, men i gengäld tar det inte lång tid innan ”kompostmaja” blir som en ny familjemedlem vars hälsa alla övriga familjemedlemmar värnar om.

Det finns mängder med litteratur skrivet i ämnet och den som vill fördjupa sig rekommenderas ett besök på biblioteket.

För att underlätta och sprida information har vi här sammanställt lite råd och tips avseende kompostering. I första hand är det den varma hushållskomposten som beskrivs, då den ställer lite högre krav på skötsel än den ”vanliga” trädgårdskomposten.

Vad är kompostering?
Kompostering är en gammal metod att ta tillvara hushålls- och trädgårdsavfall.
Det är en biologisk nedbrytningsprocess av organiskt material.

Vid nedbrytningen bildas värme. Olika mikroorganismer börjar ”arbeta” vid olika tempraturer. När nedbrytningsprocessen är som mest aktiv kan temperaturen stiga till ca 75 grader. Vi kan påskynda nedbrytningen med olika typer av kompostering.
När avfallet har förmultnat kan man använda det tillett alldeles utmärkt jordförbättringsmedel till rabatter och växter.

Vi skapar ett kretslopp genom att kompostera. Sopberget minskas och det är bättre för miljön.

Varför ska man kompostera?
Avfallsmängden minskas: Upp till hälften av vikten av hushållsavfallet utgörs av organiskt material som kan komposteras hemma.

Vi får värdefull jord för trädgården och krukväxter genom att näringsämnen återvinns. Kompostjord behöver spädas ut eftersom den är så näringsrik (en del kompostjord till 5 delar gammal jord) innan växter kan planteras in den.

Genom minskad avfallsmängd minskar också transportbehovet för sophämtning. Detta leder till att det blir mindre avgaser! Därmed gör vi en miljöförbättring.

Många kommuner sänker sophämtningsavgiften till hushållskomposterare

Våren älskar trädgården

Äntligen har våren kommit – och ni vet väl vad det betyder? Trädgårdstider! 

Som man har längtat efter att få gå ut i det gröna och dona med allt från buskar till blommor, och kanske göra om lite från hur det var förra året? Så här tidigt på våren kan det vara bra att se över vad ni önskar av er trädgård, och känna av om det är några stora förändringar som ska göras. Kanske är det dags för ett lite större projekt so matt ordna med ett par snygga betongplattor på uteplatsen? Det är någonting som blivit väldigt populärt på senare tid, och i en artikel från Leva och Bo kan man också få tips om hur man gör dessa plattor lite mer personliga. Det går nämligen att gjuta in mönster på betongen, som en snygg detalj. Det hela går att göra själv och i artikeln hjälper de dig steg för steg. Om det känns för komplicerat, eller om det är ett större betongprojekt som du ska ordna med rekommenderas dock att du tar kontakt med proffs, exempelvis Benema som verkligen kan det här med betong. Trädgårdsarbete är ju också någonting du bör kunna använda ROT-avdraget till, vilket gör att det inte kostar så mycket att ta till rätt hjälp för att vara säker på att det blir snyggt och rätt från början.

Personlighet i trädgården
Utöver betong i trädgården är det i år fortsatt populärt med en personlig inredning, och man ska se uteplatsen som ett extra rum – snarare än någonting som ligger utanför huset. Inspireras gärna av den här artikeln när du planerar ditt trädgårdsarbete, där är det så pass personligt att en till och med ordnat med en säng i trädgården. Och visst låter det kanske tokigt, men om du tittar på bilderna ser du att det faktiskt är väldigt snyggt och mysigt. I artikeln har man också tagit fram de bästa tipsen för att få till en färgstark och personlig trädgård, dessa kommer här för dig som inte orkar klicka dig vidare:

  • Använd dig av guld, orange och cerise
  • Blanda blommorna och låt dem komma när de vill.
  • Lek med höstblommor, de är mest färgstarka.