Att klippa gräsmatta rätt

En av de absolut viktigaste pusselbitarna för att få en grön, tät och stark gräsmatta är gräsklippningen.

När och hur mycket?
Ett av de vanligaste felen folk gör är att klippa gräset för kort. Med en vanlig rotorgräsklippare (har knivar som en helikopterrotor) bör du inte klippa kortare än 4 centimeter.
Nu kan 4 centimeter låta väldigt långt för alla er som vill ha en golfgreen-matta där hemma. Tänk dock på att golfbanorna använder ett gräs som tål att klippas så kort – det gör inte våra villa gräsmattor.

En annan tumregel som är väldigt bra att följa är att inte klippa gräset mer än 1/3 åt gången. Om ni har slarvat och gräset växt sig långt är det bättre att successivt korta ner det än att klippa allt på en gång.
Om ni klipper för mycket direkt får tar det lång tid innan gräset återhämtar sig.

Hur?
Under växtsäsong klipper jag gräset ungefär var tredje-fjärde dag. Klipp inte oftare utan låt mattan istället vila några dagar mellan klippningarna.
Skonsammast för gräsmattan är att använda en cylinderklippare. Dom ger bäst snitt och gräsmattan har lättare att återhämta sig. Det går alldeles utmärkt med en vanlig handjagare. Det kan dock bli tungt om man har en lite större matta varför en batteri-, el-, eller bensindriven är att föredra.
Om ni, som de flesta andra, använder en rotorklippare så är det klokt att se över knivarna så att dom är vassa.

Uppsamlare eller inte?
Det finns förespråkare för båda modellerna.
De som inte använder uppsamlare låter gräsklippet förmultna till gödsel.
De som använder uppsamlare menar oftast att gräsavfallet riskerar att kväva mattan och sprider ogräs.

Jag själv använder uppsamlare väldigt restriktivt och endast under den mest intensivaste växtperioden. Jag använder då uppsamlare cirka varannan gång för att låta den gamla klippet ”försvinna” innan det kommer nytt klipp.

ARTIKLAR

Urin som gödsel

Gödsla med kiss?
Jo men visst, det går alldeles utmärkt att gödsla gräsmattan med urin från människor.
Det är visseligen lite mer omständigt kontra att sprida ut t.ex. konstgödsel.
Du sparar dock både pengar och miljö – varför inte prova?

Urin innehåller normalt omkring 5 gram kväve, 1 gram fosfor och drygt 2 gram kalium per liter, d v s växtnäringen förekommer i låg koncentration. Innehållet varierar dock beroende bl a på tid på dygnet och den totala urinmängden per dygn.
Räknat per dygn får man från en vuxen person 10–15 g kväve, 0,5–1,5 g fosfor och 1,5–3 g kalium. Därtill kommer små mängder av övriga näringsämnen.

Hur mycket behövs och hur mycket går åt?
Utifrån vanliga rekommendationer för olika gödselmedel kan man säga att man kan tillföra 1-2 liter urin per kvadratmeter under odlingssäsongen.
I ett vanligt hushåll, där familjemedlemmarna inte är hemma hela dagarna, betyder det att man för varje person och dygn får urin för ungefär en kvadratmeter. Två personer kan under sommarhalvåret gödsla ungefär 400 kvm. Med urinseparerande toalett och stor tank som möjliggör lagring hela året kan en person gödsla ca 400 kvm.

Hur gör man då?
Enklaste sättet att ta vara på urin är att kissa i en plastdunk eller i en potta och direkt använda urinen eller hälla den färska urinen i en ren tättslutande plastdunk, där den kan lagras i några veckor (längre lagring ökar risken för kännbar lukt).
En utspädning svarande mot 1:10 till 1:15 brukar rekommenderas. Ett alternativ är att direkt efter spridning av outspädd urin vattna ordentligt.

Grundkurs i grönare gräsmatta

Jag stötte precis på en läsvärd text på Granngårdens Blogg. Den summerar på ett bra sätt grunderna för att få en grön och tät gräsmatta.
Om du väljer att följa de skötselråd som finns på denna sida så behöver du visseligen inte lägga någon vikt vid denna text, den bekräftar nämligen bara det som finns i skötselråden.
För er andra som vill snickra ihop ett eget skötselprogram så är det dock värt att läsa igenom texten.

Några citat från artikeln:
”– Så snart snön har smält är det dags att göra en översyn. Ett vanligt fel många gör är att vänta för länge med gödslingen.”

”Den största anledningen till att man har mossa är att gräsmattan har näringsbrist. I kombination med skugga och låga pH-värden tar mossan lätt över. Väljer man att starta krig mot mossan gäller det att ha tålamod. Det krävs oftast flera behandlingar med mossdödande medel under våren, sommaren och hösten, inte bara vid den första gödslingen på vårkanten.”

”Allt det här verkar väldigt ambitiöst. Finns det verkligen inga genvägar?
– Ja, det skulle vara långtidsverkande gödsel där du slipper behandla så ofta i sådana fall. Men alla har vi olika syn på gräsmattor. För vissa är det ett nödvändigt ont, andra tycker det är viktigt och har det nästan som en hobby. Bara du sätter ambitionsnivån. Vissa säger: ”nej usch, om jag gödslar får jag bara klippa en massa.” Men då säger man också ja till en tunn gräsmatta där ogräs och mossa kan ta sig in.”

Hur får jag bort mossan i gräsmattan?

Mossa som breder ut sig i gräsmattan beror generellt på att jorden är för näringsfattig tillsammans med att ditt gräs inte trivs på den aktuella platsen.
En välmående gräsmatta med tätt gräs ger inte mossan utrymmer att breda ut sig.
Lätt att säga – svårare att göra kanske?
Följer du de skötselråd som finns på denna sida kommer du successivt få ett finare gräsmatta och mossan kommer börja ge vika.

Gödsla
För att gräset ska trivas behöver du gödsla regelbundet. En välmående gräsmatta ger inte mossan utrymme och etablera sig.

PH värdet
Mossa trivs med lägre PH halt (5,5 och under), gräs något högre (6,5-7).
Har du problem med mossa bör du därför öka PH värdet. Detta gör du genom att sprida ut kalk.
I våra skötselråd rekommenderar vi att sprida ut kalket under hösten, men det går också bra på våren.
Var dock noga med att vattna, om det inte regnar tiden efter kalkning.
Om du vill vara säker på vilket PH värde din gräsmatta har kan du skicka ett jordprov på analys, Eurofins är ett exempel på företag som erbjuder denna tjänst.
Om du inte vill kosta på dig denna analys bör du kalka gräsmattan vartannat till var tredje år.

Mossbekämpningsmedel
Att sprida ut mossbekämpning är en god idé. Du tar då död på mossan och stödsår sedan med gräsfrön.
Mossan börjar växa redan vid de första plusgraderna. Den har därför ett försprång på tidig vår. Vi rekommenderar av den anledningen att sprida ut mossbekämpningen på våren, åter igen finns denna rutin med i våra skötselråd.

Rätt gräs?
Mossa trivs i skugga, gräs i sol.
Är platsen du har problem med skuggig bör du stödså med en gräsfröblandning som är anpassad för skuggiga områden, t.ex. Weibulls Skugga.

Och till sist…
Använd inte mossrivare. Risken är överhängande att du kommer få ännu mer mossa nästkommande år.
Åtgärda istället anledningarna till att mossan trivs.

Vertikalskära, stödså och toppdressa gräsmattan

För den oinvigda är dessa uttryck rena humbojumbot. Här kommer förklaringen!

Som du kan läsa i våra skötselråd rekommenderar vi att man ska vertikalskära, stödså och toppdressa gräsmattan i maj.
Notera dock att detta inte ska göras om din gräsmatta är tre år eller yngre. Du ska också ha klippt gräsmattan några gånger på säsongen innan det är lämpligt med dessa åtgärder.
Se också till att gräset är nyklippt när du påbörjar detta.

Att vertikalskärare är, som namnet anger, att skära vertikala snitt i gräsmattan. Cirka 1-2 centimeter brukar vara lagom. Detta är en riktig hälsokur för gräsmattan. Den luftas och gör det lättare för vatten och näring att tränga ner i jorden.
En riktig vertikalskärare är dyr och ska inte förväxlas med de billigare mossrivarna som finns på marknaden. Då denna maskin bara används en gång per år är min rekommendation att hyra en bra maskin istället.
När du vertikalskär kommer maskinen riva upp gammalt gräs och rötter. Detta krattar du upp.

När vertikalskärningen är klar stödsår du med gräsfrön för att få en tätare gräsmatta.

Sista av allt är det toppdressen som ska på. Detta är en speciellt anpassad jord som sälj under namnet toppdress eller dressjord.
Toppdressen skyddar mot uttorkning och slitage samt ger näring.
Du häller ut toppdressen på gräsmattan och brer sedan ut den jämnt över mattan. Var inte oroligt för att gräsmattan ser brun och tråkig ut efter behandlingen. Dressen kommer sjunka ner och mattan återhämtar sig efter några dagar.

Skötselråd gräsmatta

Gräsklippning
Att klippa gräset ofta är avgörande för att få en välmående gräsmatta.
Gräset ska klippas var 3-4 dag och max 1/3 av gräsets längd åt gången. Låt gräsklippet ligga kvar.
Under den mest intensiva växtperioden kan det vara som så att det gamla gräsklippet inte hinner förmultna innan du skickar på ett nytt lager gräsklipp.
Använd då uppsamlare tills dess att det gamla klippet hinner försvinna.

Tidig vår- förebygg mossa
För er som har haft en snöfri matta några veckor vill vi rekommendera att påbörja årets förebyggande mossbekämpning. Mossans växtsäsong börjar tidigare än gräset, redan vid +1 grader.
Mossan har därför ett försprång under våren varför vi rekommenderar denna åtgärd tidigt på året.
Det finns flertalet mossbekämpningsprodukter på marknaden, välj gärna en produkt som också innehåller gödsel.
Var försiktig med krattan tills dess att gräsmattan blivit ordentlig grön.

Använd inte mossrivare!
Det är mycket bättre att motverka den bakomliggande orsaken till mossan. Risken är annars stor att den kommer tillbaka år efter år.

Maj – gödsling
När gräset blivit cirka 5 cm är det dags att damma av gräsklipparen. Låt gärna gräset vara någon centimeter längre än vanligt under de första klippningarna och klipp aldrig mer än 1/3 åt gången.

Det är också dags för årets första gödselgiva.
Använd 1/2 rekommenderad dos konstgödsel (gräsmattegödsel) och 1/2 dos naturgödsel.
Som det går att läsa i vår artikel om gödsel så finns det fördelar med både konst- och naturgödsel. Med denna metod får du ut de positiva effekterna av båda produkterna.

Efter cirka två veckor är det dags att vertikalskära, stödså och toppdressa.

Om det råder torka är det viktig att vattna.
Glöm inte bort att klippa gräsmattan var 3-4 dag. Detta är en mycket viktig punkt för att få en tät gräsmatta.

Juni – bort med ogräset
Om du vill bekämpa ogräs är det dags för det nu, det finns flertalat anpassade produkter på marknaden för ogräsbekämpning.
Vattna mattan sällan och mycket snarare än ofta och lite. En gång i veckan brukar räcka, och då cirka 30 mm vatten.

Juli – gödsling
Sprid ut full rekommenderad dos konstgödsel anpassad till gräsmattor.

Oktober – höstgödsel och ev. mossbekämpning
Hösten har kommit och med det är det dags för höstgödsel. Använd ett gödsel som av avsett för gräsmattor på hösten. Höstgödslet innehåller mindre kväve och mer kalium för att förbereda gräset inför vintern.
Håll gräsmattan ren från nedfallna löv. Ett tjockt lager riskerar att kväva gräset.
Höj klipphöjden någon centimeter under årets sista klippningar.

November – kalkning
Om du ska kalka din matta är det bäst att göra det nu, när marken är fuktig och det regnar relativt ofta.
Varför ska man då kalka?
Gräsmattan mår bäst när jorden har ett PH värde strax under 7. Många gräsmattor har ett för lågt värde vilket medför att mossan breder ut sig och gräset växer sämre.
Standardgräsmattan behöver kalkas ungefär vart femte år för att ligga på en stabil nivå.

Dammar

Allmänt om dammar
Det är med växterna du ger dammen liv och personlighet. En damm kan vara färgstark, frodig och blommande. likaväl som enkel och sparsmakad. Den kan blomma i regnbågens alla färger eller en enda.Det finns en mängd vattenväxter att välja bland. Du kan blanda och skapa fritt, men några huvudregler bör du hålla dig till för att få en damm i biologisk balans. Dels handlar det om att välja växter med olika levnadssätt och funktioner i dammen, dels måste växterna placeras på ett vattendjup där de trivs. För att få en damm i balans ska där finnas undervattensväxter, flytväxter och övervattensväxter. En tumregel säger att de tre grupperna ska få ungefär lika stort utrymme.

Undervattensväxter kan verka obetydliga där de lever nere under vattenytan, men dammens välbefinnande beror till stor del på dem. Undervattensväxter tar sin näring från vattnet via bladen. De bidrar till en låg näringsnivå i vattnet och motverkar på så sätt algbildning. Dessutom är undervattensväxter viktiga syreproducenter. De gröna bladen syresätter vattnet genom sin fotosyntes.

Flytväxter kallas de växter vars blad vilar på vattenytan. Näckrosor är ett känt exempel, andra är sjögull och dyblad. Beräkna att täcka ungefär en tredjedel av vattenytan med flytväxter. Det blir vackert och skänker skugga åt dammens vatten, vilket hämmar de ljusälskande algerna är dammens karaktärsväxter. De står med rötterna i vatten men har sin blad- och blomprakt över vattenytan. Bland övervattensväxterna finns också ”näringsslukare” som hjälper till att hålla en låg näringsnivå i dammen.

Praktiska Råd
Plantering
Bästa planteringstidpunkt för växterna i vattnet är från maj-augusti, när vattnet är uppvärmt. Växterna runt dammen kan planteras från vår till höst.

I sumpzonen planteras växterna direkt i den vattenmättade jorden. Grund- och djupvattenzonernas växter planteras i korgar som sedan sänks ner i dammen. Rejäla korgar behövs, vattenväxter är i allmänhet kraftigväxande. Det finns planteringskorgar i plast och i kokosfiber. Genom att plantera var växt i sin egen korg kan man begränsa de mest kraftigväxandes utbredning och förhindra att plantorna växer in i varandra. Den lilla krukan växterna levereras i ska alltid försiktigt tas bort före plantering. Näckrosor får aldrig sättas direkt på det rekommenderade djupet. De placeras först i 20-30 cm djupt vatten och flyttas sedan, efterhand som de växer, till större djup.
Jord
Använd humusfattig mineraljord. Näckrosor planteras i ren lera. Lämpliga jordblandningar finns hos din VäxtMästare.
Gödsel
Gödsla aldrig någonsin direkt i vattnet! Blanda in långtidsverkande näringskulor i jorden vid planteringen. Kulorna avger näring efterhand och förser växterna med allt de behöver första äret. Skulle näringsbrist uppstå i dammen kan nya näringskulor tryckas in i jorden i korgarna.
Ljus och värme
För att växterna ska utvecklas väl bör dammen vara solbelyst minst halva dagen. Solen ger växterna ljus och värmer upp vattnet. Låt näckrosorna få dammens soligaste plats, det behöver full sol och mycket värme för att blomma länge och rikligt.

Skötsel
Undvik humusbildande material, t.ex. löv, i dammen. Humus ger näring till vattnet och gynnar algbildning.
Fyll på vatten vid behov under sommaren.
Tag eventuellt bort delar av växter som utvecklas för kraftigt.
Om dammen ligger i närheten av träd kan man spänna ett nät över dammen framåt hösten för att fånga upp de fallande löven. Löv i vattnet bildar humus.
Låt växterna stå kvar i dammen under vintern. Där skyddas de av is och snö. Odlar du exotiska växter bör de tas upp och övervintras frostfritt (0-5 grader). Plantorna ska inte stå i vatten men rotklumpen ska hållas fuktig.
Dela växterna under tidig vår om du vill föröka dem.
Tag bort döda växtdelar och rensa upp i dammen på våren.
Växterna konkurrerar med algerna om näringen. Ju fler växter desto mindre risk för algproblem. En viss mängd alger kommer det dock alltid att finnas i dammen.

Problem med komposten och strömaterial

Har du problem med komposten?
Om du skulle få problem med komposten har komposteringsprocessen kanske inte kommit igång eller avstannat. En kompost som fungerar bra är fuktig som en urkramad tvättsvamp. Det är enkelt att kontrollera konditionen i komposten genom att ta en näve kompostmassa och krama i handen. Om det droppar vatten är den för fuktig. Kommer det några droppar mellan fingrarna är det lagom. Om klumpen inte håller samman är det för torrt.

Om komposten är för våt, tillsätt ett torrt fuktsugande strömaterial som t ex sågspån och rör om och öka ventilationen. Om komposten är för torr, behöver vått avfall tillföras och röras om. Är den mycket torr, kan du använda en vattenkanna och tillsätta vatten försiktigt och välfördelat. Myror dras lätt till en torr kompost.
Dålig lukt
För lite omblandning gör att komposten blir för tät och kompakt. Syretillförseln blir då inte tillräcklig, nedbrytningen fungerar inte som den ska och en ”rutten” lukt uppstår. En annan orsak till dålig lukt kan vara att man blandat för lite strömaterial i köksavfallet.
Åtgärder mot flugor & fluglarver
Det är viktigt att blanda om ordentligt i komposten, ända ner i botten och ut i kanterna. Överst i komposten täcker man sedan med ett tjockt lager av färskt såg- eller kutterspån. Larverna tycker inte om detta!

Larverna dör av värme, så försök att få upp temperaturen i komposten med t ex färskt gräs eller gödsel.

Strömaterial
Det finns ett flertal olika typer av strömaterial. Alla sorter har gemensamt att de skall suga upp och binda fukten i komposten. Strömaterialet skall också vara lätt att brytas ner för att vara en bra kolkälla.

Huvudregeln vid kompostering är att man skall variera och blanda avfallet. Detta gäller även strömaterialet. Variera gärna mellan olika sorters strömaterial för att få en bättre balanserad kompost. Strömaterialen har dock lite varierande egenskaper varför man bör anpassa valet av strö till kompostens ”kondition” (fuktig, torr, dålig lukt o.s.v.)

Här nedan följer en lista på olika strö material:
Sågspån
Det vanligaste strömaterialet är såfspån. Spånet binder fukt mycket bra och bryts snabbt ner. Sågspånet bör vara av ”skorpmjölsstorlek” (2-3 mm). Sågspånet måste vara torrt för att kunna suga upp fukt i komposten. Ett bra råd för att få en väl fungerande kompost är att ha en viss del spån som grund för jämnan i strö materialet. Spån av impregnerat virke skall ej användas.
Kutterspån
Luftfuktigheten ökas av kutterspån, men fukt binds mindre bra. Helt olämpligt är spånet från impregnerat trä.
Halm
Som täckmaterial kan man använda hackad halm, som luftar komposten. Uppsugningsförmågan hos halmen är inte så hög varför man inte bör välja detta vid extremt fuktig kompost. Då passar t ex sågspån bättre.
Torvströ
Torv binder fukt och lukt mycket bra och förmultnar dessutom snabbt. Okalkad och ogödslad torv (naturtorv) bör det vara. När det blir en ammoniaklukt från komposten beror oftast på en intensiv process samt otillräckligt kol. Detta leder till ett högt pH-värde. Torvströ skall då tillsättas.
Flisat trädgårdsavfall:
Avfall som t ex kvistar och grenar är ett mycket bra material att täcka med. Ventilationen blir god och bryts snabbt ned, men uppsugningsförmågan är mindre bra varför även skall använda t ex sågspån.

Vilken strö som är bäst att använda är svårt att säga, men strötyperna kan du gärna blanda och pröva dig fram till vad som är bäst för just din kompost. Det viktigaste är att ni använder någon typ av strömaterial används i komposten.

Det är mycket viktigt att matavfallet blandas upp för att få igång en bra nedbrytningsprocess. Därmed minskas risken för att få t ex flu

När är komposten färdig?
När komposten inte längre känns varm är den färdig. Avfallet har då brutits ned till ett mörkt och kornigt material, som ser ut och luktar som jord.

Den färdiga komposten har ett högt näringsvärde. Innan du använder det, blanda upp med 3-5 delar jord, torv, sand etc. beroende på användningsområde.

Det kan vara en fördel om du har två kompostfack. När det ena är fullt lägger man avfallet i det andra facket. Processen i det gamla facket hinner avstanna under tiden och komposten får svalna något innan den töms.

Vad är komposterbart

Hushållsavfall

Matrester (färskt, kokt, rökt)
Kött och fisk (även ben)
Skaldjur
Grönsaker, Rotfrukter, (potatisskal)
Frukt (alla slag även apelsiner och bananer)
Bröd och kakor
Mjölkprodukter (undvik alltför fuktiga om komposten är blöt)
Ägg och äggskal
Te, kaffesump och filter
Hushållspapper, ofärgade servetter och näsdukar
Äggkartong (ofärgad utan prislapp)
Kutterspån från hamster och marsvin
Blomrester från vas, kruka och balkong
Trädgårdsavfall

Grenar, kvistar (finfördelade)
Löv och gräsklipp i små mängder
Det är bra att blanda lite trädgårdsavfall med hushållsavfallet.
Tänk på att inte kompostera sjuka växtdelar, kalk, vedaska, cigarettfimpar och självklart inte plast, metall, rengöringsmedel och kemikalier.

Hur sköter du din kompost?
Några saker kan vara bra att veta om kompostering, även om den inte är särskilt svårskött:
Syre/ventilation
Skulle komposten börja lukta och/eller temperaturen sänks kan det t ex bero på att syretillförseln är för låg. Öppna ventilationen så mycket det går och rör gärna om i kompostmassan. På så vis kommer det in syre.
Fukt
Komposten måste hålla rätt fuktighet. Detta sköts oftast av sig själv eftersom avfallet vanligtvis innehåller vatten. Det kan hända att fuktbalansen rubbas. Komposten blir då för torr eller för fuktig. Om komposten är placerad i solen inträffar ofta torka under sommaren. Tillsätt då vatten lite försiktigt. För blöt kompost beror oftast på att avfallet varit för blött. Häll i strömedel som absorberar fukten.
Finfördelning
För att påskynda nedbrytningen och för att inte få flugor i avfallet, så kan man finfördela stora bitar av hushållsavfallet t.ex. kött- och fiskrester, mögligt bröd vitkålshuvuden, gurkor m.m.
Nedblandning
När du häller i nytt avfall i komposten så är det viktigt att du tänker på att blanda ner avfallet i ytskiktet. Efter omblandningen måste det färska avfallet täckas med strö. Om det inte täcks, blir det fritt fram för flugor att lägga ägg.
Omrörning
Med jämna mellanrum bör du blanda om djupt ned i komposten, och även ut mot kanterna. Omblandningen är nödvändig för god tillförsel av syre och går nedbrytningen snabbare.

Olika typer av komposter

De två vanligaste typerna av komposter är varmkompost och trädgårdskompost (kallkompost).

Varmkomposten är avsedd för hushållsavfall. Nedbrytningen sker under hög värme, ca 60-70 grader och mycket snabbt (2-4 veckor). Nedbrytningen sker huvudsakligen av mikroorganismer/nedbrytare som utvecklas och lever av det kväverika avfallet och syre.

Vissa krav ställs på kompostbehållaren vad det gäller värmekompost. Den skall kunna hålla värmen (nedbrytningsprocessen igång). Använder man komposten under vinterhalvåret måste den vara isolerad. Ventilationshål måste finnas på behållaren för syretillförseln men samtidigt skydda mot skadedjur.

Komposten ställer en viss omsorg, men i gengäld omvandlas hushållsavfallet snabbt till näringsrik kompost. Denna typ av kompostering blir allt vanligareoch ställer lite högre krav än trädgårdskomposten.

Trädgårdskomposten är mer anspråkslös. Det tar längre tid med nedbrytningen och den sköts huvudsakligen genom maskarnas försorg. Komposten behöver ingen direkt skötsel eller speciell behållare.

Lämpligt avfall för trädgårdskomposten är det mesta från din trädgård, t.ex. gräsklipp, grenar, ogräs (ej fröställningar), löv, fallfrukt m.m.
Nedbrytningen startar så fort du lägger trädgårdsavfallet i en hög.

Man även lägga hushållsavfall på trädgårdskomposten, men skadedjur dras då gärna till den oskyddade komposten. Mossan i din gräsmatta ska man ej kopostera. Den bryts inte ner utan fortsätter leva i komposten. Kör hellre mossan till tippen där den sedan bränns.

Tänk på detta innan du börjar kompostera
Planera gärna din kompostering innan du börjar. Tag kontakt med din kommun för att se vad som gäller och vilken hjälp du kan få. Många kommuner sänkter sophämtningsavgifter till dem som komposterar och subventionerar även ibland kompostbehållare. En ansökan krävs i vissa kommuner för att få kompostera hemma på tomten. Ansökan är oftast gratis.

Som första steg bör du sträva efter att få en så lätthanterlig kompost som möjligt. Lägg extra stor vikt vid valet av kompostbehållare. Behållaren ska placeras på en så skuggig plats som möjligt. Innan du börjar bör sorteringen i köket först lösas. Det finns ett flertal olika produkter som t ex hinkar och behållare som är avsedda för sopsortering. Tänk på att hinken för hushållsavfall måste ha ett lock. Det kan också vara bra att ha en behållare för strömaterialet nära komposten. Behållaren måste dock hålla strömaterialet torrt.

Något annat att tänka på är att en nyinköpt eller nybyggd kompost i stort sett är ”steril” vad gäller förekomsten av mikroorganismer. När du börjar att kompostera är det därför bra att låna lite kompostmassa från en ”gammal” kompost, och lägga detta i botten på den nya tillsammans med t ex hushållsavfall och grenar. Kompostprocessen kommer då snabbt igång.