Problem med komposten och strömaterial

Har du problem med komposten?
Om du skulle få problem med komposten har komposteringsprocessen kanske inte kommit igång eller avstannat. En kompost som fungerar bra är fuktig som en urkramad tvättsvamp. Det är enkelt att kontrollera konditionen i komposten genom att ta en näve kompostmassa och krama i handen. Om det droppar vatten är den för fuktig. Kommer det några droppar mellan fingrarna är det lagom. Om klumpen inte håller samman är det för torrt.

Om komposten är för våt, tillsätt ett torrt fuktsugande strömaterial som t ex sågspån och rör om och öka ventilationen. Om komposten är för torr, behöver vått avfall tillföras och röras om. Är den mycket torr, kan du använda en vattenkanna och tillsätta vatten försiktigt och välfördelat. Myror dras lätt till en torr kompost.
Dålig lukt
För lite omblandning gör att komposten blir för tät och kompakt. Syretillförseln blir då inte tillräcklig, nedbrytningen fungerar inte som den ska och en ”rutten” lukt uppstår. En annan orsak till dålig lukt kan vara att man blandat för lite strömaterial i köksavfallet.
Åtgärder mot flugor & fluglarver
Det är viktigt att blanda om ordentligt i komposten, ända ner i botten och ut i kanterna. Överst i komposten täcker man sedan med ett tjockt lager av färskt såg- eller kutterspån. Larverna tycker inte om detta!

Larverna dör av värme, så försök att få upp temperaturen i komposten med t ex färskt gräs eller gödsel.

Strömaterial
Det finns ett flertal olika typer av strömaterial. Alla sorter har gemensamt att de skall suga upp och binda fukten i komposten. Strömaterialet skall också vara lätt att brytas ner för att vara en bra kolkälla.

Huvudregeln vid kompostering är att man skall variera och blanda avfallet. Detta gäller även strömaterialet. Variera gärna mellan olika sorters strömaterial för att få en bättre balanserad kompost. Strömaterialen har dock lite varierande egenskaper varför man bör anpassa valet av strö till kompostens ”kondition” (fuktig, torr, dålig lukt o.s.v.)

Här nedan följer en lista på olika strö material:
Sågspån
Det vanligaste strömaterialet är såfspån. Spånet binder fukt mycket bra och bryts snabbt ner. Sågspånet bör vara av ”skorpmjölsstorlek” (2-3 mm). Sågspånet måste vara torrt för att kunna suga upp fukt i komposten. Ett bra råd för att få en väl fungerande kompost är att ha en viss del spån som grund för jämnan i strö materialet. Spån av impregnerat virke skall ej användas.
Kutterspån
Luftfuktigheten ökas av kutterspån, men fukt binds mindre bra. Helt olämpligt är spånet från impregnerat trä.
Halm
Som täckmaterial kan man använda hackad halm, som luftar komposten. Uppsugningsförmågan hos halmen är inte så hög varför man inte bör välja detta vid extremt fuktig kompost. Då passar t ex sågspån bättre.
Torvströ
Torv binder fukt och lukt mycket bra och förmultnar dessutom snabbt. Okalkad och ogödslad torv (naturtorv) bör det vara. När det blir en ammoniaklukt från komposten beror oftast på en intensiv process samt otillräckligt kol. Detta leder till ett högt pH-värde. Torvströ skall då tillsättas.
Flisat trädgårdsavfall:
Avfall som t ex kvistar och grenar är ett mycket bra material att täcka med. Ventilationen blir god och bryts snabbt ned, men uppsugningsförmågan är mindre bra varför även skall använda t ex sågspån.

Vilken strö som är bäst att använda är svårt att säga, men strötyperna kan du gärna blanda och pröva dig fram till vad som är bäst för just din kompost. Det viktigaste är att ni använder någon typ av strömaterial används i komposten.

Det är mycket viktigt att matavfallet blandas upp för att få igång en bra nedbrytningsprocess. Därmed minskas risken för att få t ex flu

När är komposten färdig?
När komposten inte längre känns varm är den färdig. Avfallet har då brutits ned till ett mörkt och kornigt material, som ser ut och luktar som jord.

Den färdiga komposten har ett högt näringsvärde. Innan du använder det, blanda upp med 3-5 delar jord, torv, sand etc. beroende på användningsområde.

Det kan vara en fördel om du har två kompostfack. När det ena är fullt lägger man avfallet i det andra facket. Processen i det gamla facket hinner avstanna under tiden och komposten får svalna något innan den töms.